Vila i Frid älskade älskade lilla Elsa <3

Publicerad 2015-05-07 11:23:01 i Allmänt,

Visst har det hänt ganska mycket sen jag senast bloggade, men det största, hemskaste som hänt var 28.4.
Tisdagen den 28.4.2015 hamnade vi ta farväl av vår älskade lilla katt Elsa. 
Hon hade fått jätte stor mage, men annars mådde hon bra, så jag tog det inte i början så allvarligt. För säkerhetens skull tog jag fram google och googlade på "katt svullen mage". Till min förskräckning kom det fram en sjukdom som kallas fip. Allt passade jätte bra in på vår Elsa.
Såg någon som hade lagt upp en bild på sin katt med svullen mage, och frågade om någon visste vad det var. Magen såg precis ut som Elsas. Senare i inlägget skrev hon att hennes katt hade somnat in typ dagen efter hon lade upp bilden. Den hade fått fip. Då blev jag först orolig och tänkte att nu är det kört. Ringde veterinären och fick tid till Tisdagen klockan 17. 
Dagarna före var helt hemska. Jag var så nervös och hela min kropp försökte smälta allt så gott det bara gick. Det var så himla tungt. Ändå hade jag ett litet litet hopp att det bara skulle vara mask som orsakade det. 

När dagen kom och klockan närmade sej 17, skulle jag lägga Elsa i buren för att åka till veterinären. Hon låg så lugnt och fridfullt på golvet där solen lyste. Hon såg inte ut att ha någo problem i hela världen, bara njöt av den varma solen som värmde hennes lilla kropp. Jag kunde inte annat än tänka, hon får åtminstone njuta av solen en sista gång. Med en tår rinnandes från min kind hamnade jag lyfta bort henne från sin sköna plats. Hon förstod itne alls vad som hände utan bara spann åt mej. Hade ingen lust alls att göra det här när jag visste vad som skulle hända. Jag önskade så hårt jag kunde att Elsa skulle ännu få komma hem tillbaka med oss. 
Framme hos veterinären var vi hela familjen med (förutom Lily och Lucy). Veterinären sade direkt att det inte alls såg bra ut och att det ser ut som fip. 
Det var som ett skott i hjärtat, fast jag var beredd på det. Gjorde allt för att hålla tillbaka tårarna. De tog ultra ljud och det visade sej att det var vätska som samlats i hennes mage. Jag började må så illa och ville bara rasa ihop.
I det skenet, såg man hur gul Elsa blivit. Så det var något med levern. De undersökte lite till och var riktigt säkra att det var fip. Om en katt drabbas av fip vilket är kanske bara 5% Som får det, så finns det inget att göra. Elsa skulle ha dött av sej själv inom några veckor max. Så veterinären föreslog eutanasi. Jag började stor gråta. Jag ville inte göra det, fast jag visste att det skulle vara det bästa för henne, före hon började lida. Jag ringde till mamma och berättade och hon tyckte okcså det var bäst att göra det. 
Jag skulle aldrig klara av att vara där när Elsa somnar in, jag skulle få alldeles för mycket traumor så jag kramade min älskade katt en sista gång. Minéa också. Är så glad att hon inte förstod. Det ändå hon förtod var att Elsa var pipi. R blev kvar med Elsa, vilket jag är så tacksam över, så hon inte var ensam. 
Jag bara satt med Minéa utanför. Det var så hemskt när jag visste vad som hände i rummet bredvid. 
Jag vill aldrig veta vad där hände, eller jag hur det hände. Vad hon gjorde, hur hon såg ut, ingenting. Jag vill aldrig höra det, jag bara klarar inte av det. 
Det här var den hemskaste dagen i mitt liv, Elsa betydde så mycket för oss allihop <3 Vi borde få hennes aska så smånigom. Vi ska begrava henne i rosenbusken hos mina föräldrar. 
Fast vi bara hade Elsa mindre än ett år, har vi många fina minnen av henne. Först trodde alla at det var en hane så vi döpte henne till Elton, sen fick vi veta att det var sen ändå en hona så hon fick heta Elsa. 
Minéa älskade Elsa så mycket också. Hon frågar lite nu som då att var Elsa är? Det är hemskt att förklara åt henne att Elsa inte kommer mer, hon är en ängel uppe i himlen. Då blir Minéa alltid ledsen och säger "Mea haluu Elsa" vilket på svenska betyder att hon vill ha Elsa.
Liy och Lucy är inte så jätte roligt sällskap åt Minéa för dom tycker inte på mycket om barn, utan bara springer iväg. 
Elsa var ås perfekt, för man fick göra vad som helst med henne utan att hon klagade. Visst ska vi skaffa en ny katt i något skede. Men inte ännu.
 
December
Juli
 
Vila i Frid älskade lilla Elsa, vi saknar dej så jätte mycket. Du kommer alltid vara älskad och vi glömmer dej aldrig <3 Det är så tomt utan dej, fast våra minnen av dig kommer aldrig försvinna, utan följa med oss för resten av vårt liv! Nu är du en vacker ängel som springer omkring i katthimlen och får äta hur mycket kokt sej du bara vill <3

Kommentarer

Postat av: Anonym

Publicerad 2021-09-21 03:33:27

What's up to all, how is everything, I think every one is getting more
from this site, and your views are fastidious in favor of new viewers.

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Emilia

Finlandssvensk 21 årig mamma till min älskade dotter Minéa. Är utbildad kock, men jobbar som närvårdare för tillfället. Är tokig i katter. Har 2 st kattsystrar, Lily och Lucy.På min blogg kommer det finnas lite allt möjligt som tankar, vardagen och säkert en hel del bilder. Hoppas ni trivs här! :)

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela