Tankar.
Fan vad skönt att våren är här! Man är på så himla mycket bättre humör och allt känns annars också lättare. Så är det för mej ivarjefall. Bara 3 dagar kvar i skolan, sen far jag ut på praktik. Usch fy vad jag inte vill det. Allt kommer säkert gå jätte bra och jag bara stressar i onödan som vanligt, men jag har verkligen börjat trivas i den här klassen jag för tillfället går i. Dom är nog bra människor! Är nog lite ledsen över att jag bara hann vara med dem i en period. Nu när jag far på praktik blir det åter att träffa helt nya människor. Vad jag förstod skulle det vara 2 andra där som jobbar. Är så himla tacksam över att min snälla lärare ringde till dem och fixade att jag börjar 8 varje morgon istället för kl 7. Skulle bli ett rent helvete att börja stiga upp ca kl 4 på natten och sedan fixa både mej själv, Minéa och där på ännu köra ca en halv timme för att slippa till jobbet.
Förra veckan var vi till Helsingfors på Matmässa. B.l.a åt jag den äckliga larven på bilden, samt träffade på kocken Tomi Björck.
För tillfället är jag mer än nästan någonsin medveten om hur min framtid kommer se ut. På ett sätt stressar det mej helt massor, men sen så egentligen har jag ju inte bråttom. Jag kan ta allt i min takt och pröva mej fram.
Kanske det inte skulle vara så farligt att fortsätta jobba som kock? Trodde att jag aldrig igen skulle ens ha det som ett alternativ. Aldra lättast skulle ju det vara. Skulle kunna börja jobba redan i ca Februari - Mars nästa år och få lön så man skulle kunna skaffa bättre ställe att bo på.. :) Börjar få lite upp självförtroendet i matlagning när jag märker att jag faktiskt kan det här om jag riktigt vill. Jag är en helt okej kock om jag får säga så själv.
Men på andra sidan tror jag inte att jag vill jobba som det förevigt? Åh, blir riktigt snurrig av det här. Kommer vara intressant att se vart det här slutar. Vad jag sist och slutligen egentligen kommer börja jobba med!