Huh, igår hade jag min första skoldag, fast den bara varade i 2 timmar och jag började 12.15. Fick ivarjefall börja med att räkna yrkesmatematiken som jag har underkänd. Har glömt precis allt så fick börja med vanlig procent räkning, heehee. Duktig jag. Allt gick i början så himla trögt och min hjärna hängde inte alls med. I slutet gick det lite bättre och kag tror jag nu kan laga ett portionskort. 

Det kändes så himla konstigt att sitta helt ensam i det där bekanta klassrummet som inte ändrats någonting, inte hade lärarn heller ändrats någonting. Allt kändes som förr, eller ett minne från förr. Kändes som om jag inte påriktigt var där, Kändes att jag inte alls hör hemma där, jag ska ju vara färdig därifrån för längesen. Det tog fram så himla många minnen jag försökt glömma bort. Timmarna gick ivarjefall relativt snabbt och jag skyndade mej till bilen och hämtade Minéa som varit sin första dag på  "lekis" hos sin gammel mommo. När Minéa var med mej igen kändes allt som vanligt och som om jag var i rätt tid zon. 
Det hade gått bra för mineá ivarjefall. Dom hade varit ute och gå, sen somnade hon för 1 timme framåt.